thatsallihavetosayaboutthat

När jag kom efter skolan la jag mig o sov en kvart.. gutt. Svårt bara att komma upp sen, laddade innan gymmet med The Hives. Hjälpte dock inte extremt mkt...

Passet var kanon. Danne körde stenhårt med oss. Jag och Malle hamnade i den klassiska situationen "för trött för att orka lyfta armarna och schamponera håret" Klarade det dock efter lite jobb ;)

Handlat, lagat mat(inte makaroner) diskat och bakat! Hemmafruarna kan frukta mig som en rival! Ska städa imorn... men soporna åker ut idag.. gäsp säger ni där hemma nu. Jag vet! Men har inga vettiga åsikter! Nästan rädd för mig själv!

Kan berätta om min största skräck istället! En intressant grej...
Tänk dig att alla dina vänner och bekanta som du pratar med varje dag egentligen inte finns. Du tror att du pratar med dem, men de är inte verkliga. Allt du gör i vardagen är en illusion. När du tror att du cyklar till skolan och träffar dina vänner, gör läxor och lagar mat gör du egentligen ingenting. Det du i verkligheten gör, är att sitta i en madresserad cell utan fönster och stirra in i en vägg. Medan du pysslar med detta har du ett gäng med professorer som står och analyserar ditt beteende.

Detta kan skrämma mig på riktigt! Det värsta med det är ju att ingen kan intyga att jag är frisk. Alla jag träffar ingår ju isåfall i min sjukdom. Ska göra en skräckfilm om detta någongång..

well,well

That`s all I have to say about that