thatsallihavetosayaboutthat

Nu är det nytt år. Tkr alltid att det är lika roligt med alla dessa löften som i princip alla människor har. Vissa vill inte medge det, andra skyltar med det så fort de får en chans. Det som dock håller samman mänskligheten är hoppet. Att nu, i år ska allt bli som jag tänkt mig, drömmarna ska slå in om jag bara lyckas... med vad? Ja det beror på, men tanken att allt ska ändras håller oss uppe. I två-tre veckor ungefär, för sen så hinner vardagen ifatt. 70% av löften som tagits hålls aldrig. Det är statistik.

Tycker ni tt jag är cynisk? Jo kanske det.. och trots att jag vet det så håller jag också på och funderar. På att ändra något, börja träna mer.. testa mammas diet o bli lite sundare.. Klichè-artat löfte? jaap.

Men jag hoppas ändå, precis som alla andra människor.

På tisdag smäller det förresten då är det dags.. nervös men härligt pirrig.. hoppas att det också ska gå..

återkommer nog med en summering av 2010 förresten..

peace out