Så var det slut..

Precis exakt så är det: lovet är slut nu. Men det har varit bra, alldeles lagom faktiskt. Sen sist har följande hänt:

Rookie i fredags, det var trevligt. Jag o plutten dansade och pratade med massa vänner från förr... Najs!

I lördags var vi ensamma hemma, paranteserna hade begett sig till staden Stockholm. Så dagen blev slö. Jag o Plutten kollade på tv, bar bräder och var i stallet. På kvällen var det chill med lövbiff och potatisgratäng som gällde. Julmusten kom fram o godiset med. Sen tittade vi på Låt den rätte komma in. Den var bra faktiskt.

Idag är det söndag. Och dagen har varit rolig, bara lite ångestfylld. Gick upp kvart över åtta. Jag var duktig o fixade klart albumet åt föräldrarna. Blev lite klassiska tillbaka-blickar men fick ihop årtalen till slut;)

Fitore och Emelie kom förbi:D det var najs, vi tog igen många förlorade samtal...

Dags att åka iväg sen, eller hem som vissa föredrar att kalla det:)

Nu är jag i Vetlanda. Hamnade här, men har faktiskt packat upp grejerna oxå...

Det var tågresan som var ångestfylld. Fick åka själv första biten.. Och som om det inte var nog var det massa folk, fick en ganska dålig plats.Men det tar inte slut där heller. Nej nej! På sätet tvärs över gången satt ett mkt kärt par. Som gjorde vad nykära par brukar. De klättrade helt enkelt över varann som om det inte fanns ngn svininfluensa... Jag kunde inte titta ngnstans utan att se dem i ögonvrån! AHH.. kände mig ännu mera ensam, aggresiv och ja trött.. + att jag behövde ett läppbalsam så att det stod härliga till. Men mitt låg- just det, längst ner i väskan! ;)

Ilands-problem ja vet... men ändå ngn gång måste man tycka synd om sig själv. Vi kallar det söndagsångest med ett finare ord...

well,well

That`s all I have to say about that...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0