thatsallihavetosayaboutthat

Jaha, ni vet om att jag hade ont i huvet onsdag och torsdag. På torsdagkvällen gjorde även febern entrè. Jag tror att sist jag hade feber var i ettan på gymnasiet, därför är hela den här grejen med att vara sjuk, varm och ynklig lite ovan för mig. Mina "riktiga" tabletter var slut så fick nöja mig med att knarka brustabletter. Lite äckligare, lite brusigare och lite jobbigare.

Fredagen startade med tempen-koll. Och ja, febern höll visst i sig. Så jag fick för typ tredje gången på dessa gymnasieår ringa sjukanmälan.

När jag blir sjuk så blir jag alltid livrädd för att dö. Det spelar ingen roll att jag vet att det typ är omöjigt att det ska ske. Jag blir livrädd (är ju hypokondrie). Så jag blev glad när fantomen oxå sjukanmälde sig för att hålla mig sällskap. (trots att detta visar att jag är ond och egorcentrisk) Sa dock åt honom att han inte borde göra det , men han inte stoppa honom ;)

Tyvärr var ju fredagen den bästa vårdagen hitills, så att ligga i sängen kändes ju kul. Käkade pizza till lunch, så vi fick känna lite på de 17 graderna:)

Mamma var en ängel och kom till vetlanda och hämtade hem mig vid femsnåret. Så nu försöker jag bli frisk i Hålbäckshult. Hoppas bara att det inte är körtelfeber.

Surt att missa Kalmar:(

well,well

That`s all I have to say about that...